Det ordnar sig

Med anknytning till 'Ur dagboken november -08'.

För ett år sedan hade jag spenderat två veckor i en arrestcell. Fyra väggar, en dörr och ett fönster med frostat pansarglas. Inget ljus in. Städbelysning. Två handdukar. En galonmadrass på golvet. För små kläder. Luften förorenad av gammal urin, spyor och rengöringsmedel. Jag åt på golvet med mjuka plastbestick. Maten var otjänlig.
Dagen innan min andra häktningsförhandling flyttades jag till häktescell med tv och toalett på en restriktionsavdelning. Den stank rök och var nerklottrad. Namn och streck som räknade dagar. Böner. Kors. Hot.
Under cellens största staketsamling på 95 dagar stod:
"Håll ut, de kan inte låsa in dig för alltid".
Någon hade svarat: "Nej, men nästan".
Mitt försvar godtog vidare häktning utan förhandling då de "av erfarenhet" såg proceduren som en skenförhandling. De ansåg att jag skulle koncentrera min energi på att hålla humöret uppe och vara tyst. "Prata inte med någon". Det gjorde jag inte.

/Storebror

Kommentarer
Postat av: Lena Runlake

hittade hit idag o läser det du skriver. städade ur massa kartonger härom dan o fann massa bilder och negativ från förr. tänker på dig ibland o hoppas allt är så väl som det kan vara. kram

2009-11-25 @ 13:27:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0