Lilla Decibel är rasande

Lilla Decibel är rasande. Hon har lärt sig att krypa. Baklänges. Det arma barnet kämpar och kämpar men hur hon än gör så går det bara bakåt. Jag förstår hennes frustration. Hon siktar på något som hon vill ha tag i. Hon sätter fart men kommer bara längre bort från objektet.
Man skulle bli bra lack om man satte sig i bilen och skulle köra 40 mil och efter ett tag var det 50 mil kvar.
Lilla Decibel blänger anklagande på mig. "Det är hårt. Det finns inga genvägar", förklarar jag.
Katten som helt oförstående passerar får sig en hänsynslös luggning som hämnd. Han ser helt panikslagen ut men lutar sig ändå tillgivet mot bebisen. Han gillar henne. Redan när hon låg i magen låg han tätt intill och spann. Hela natten om han fick. Och nu är han minst lika förtjust. Det gör så ont att vara nära bara. Men det kan det vara värt. En liten stund.

/Lillasyster

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0