Voltan

Jag har varit i kontakt med en jurist för att titta på möjligheterna att få till en resning i målet. Hon har gått igenom allt material, förundersökning, domar mm. Problemet är i detta fall att det är värderingen av bevisningen som är felaktig. Det får man inte resning för. Juristens kommentar var att det var uppseendeväckande hur Storebror kunde fällas på de grunder han gjorde och att bevisvärderingen var felaktig. Men där tar det stopp.
Jag frågade henne om det kunde leda någonvart att JO-anmäla men även om man skulle få igenom en JO-anmälan skulle inte det heller ge möjlighet till resning.
"Det är inte mycket att göra. Tyvärr", sa hon avslutningsvis.
"Att oskyldiga döms ibland är oundvikligt, med det rättssystem vi har i Sverige", läste jag en advokat som skrev i en insändare.
Acceptera. Köpa läget. Lägga ner stridsyxan. Tuff skit. Det var ju synd..
Men lite spill får man räkna med.. Eller!?
Stunderna är många när jag håller på att gå i bitar när jag sköljs över med känslan av vanmakt och sorg.
Egentligen varken kan eller vill jag acceptera, men anpassningsbar som man är lyckas man ändå på något underligt sätt att finna sig i situationen. Hur absurt det än är.
Vi pratar, skriver, pluggar, bloggar och väntar.
Våra vapen penna och tangentbord ämnar vi inte lägga ner. De tar inte Storebror ur fängelset men de hjälper oss att bearbeta det som varit och är, och att leva vidare. Med kärlek, humor och ironi, blandat med blodigt allvar.

/Lillasyster