Våld löser familjära problem
Jag har en plan. Anstalten jag sitter på är bedrövlig och ligger alltför långt ifrån familj och vänner, så jag jobbar på att bli förflyttad.
Det borde räcka att förklara för Kriminalvården att familj och vänner är viktiga för mig och att jag vill avtjäna mitt straff i deras närhet. Detta argument godtas inte.
För att bli förflyttad måste jag söka mig till något av Kriminalvårdens förändringsprogram som inte finns här. Det känns oetiskt att ljuga om missbruk. Jag tar till med våld.
Det finns ett par anstalter, där jag har nära till familj och vänner, som hjälper sina intagna att handskas med aggressioner. Jag hoppas att snart vara på en av dem. För att nå detta något underliga mål anförtrodde jag mig till min kontaktperson.
- En del av min personlighet är mycket våldsam. Jag stör mig så vansinnigt på vissa personer i min omgivning att jag inte vill något hellre än att misshandla dem något fruktansvärt. Att inget mörkt hänt hittills beror på att jag mognat mycket de senaste åren, men tiden här väcker denna hemska personlighet till liv, berättade jag.
Min kontaktperson tyckte detta var mycket positivt. Nästa vecka ska vi ha möte med klienthandläggaren och prata om vad jag ska göra under min strafftid. Det är mitt första planeringsmöte. Jag har varit frihetsberövad i snart ett år. Jag hoppas att min plan går i lås. I brist på annat kan jag ialla fall behöva ett litet projekt att jobba på.
/Storebror