Voltan

Vid kaffebryggaren i skolans fikarum smyger en arab runt mig som en skugga och ser ut som om han just gjort något fult. Jag noterar att han för en gång skull inte har minst ett finger i näsan. Han kan vara omkring 35 år. Vanligen visar han mig inget intresse så jag misstänker att det är aktiviteten runt kaffebryggaren som väckt nyfikenhet.
- Vart kaffe? frågar han på bruten svenska.

Jag visar var kaffefilter finns, hur det ska vikas och var det passar i kaffebryggaren.
Antingen är min uppvisning en aha-upplevelse eller tycker han att jag är precis rökt. Jag kan inte tyda. Istället fortsätter jag fylla på kaffepulver. Min arabiske kollega ser nyfiket på. Jag gissar att det är förpackningen som kaffet fanns i som är mest intressant.

- Jag inte hitta, förklarar han som för att berätta att han tänkt sätta på kaffe själv något tidigare.
Min gissning är att han försökt sätta på kaffe för första gången i hela sitt liv alldeles nyss och att kaffebryggaren framstod som ett mysterium. Kanske underskattar jag honom.

/Storebror