In-i-dimman
För att filtrera bort ljudföroreningarna orsakade av mina ljuvliga klasskamrater mosar jag hörlurarna djupt i örongångarna och höjer volymen. In-i-dimman.
En framtung iranier går med händerna på ryggen när han inte är upptagen med att peta i näsan. Hans frånvarande blick får mig att tänka på Bästefar, den misstänkte uppsalapappan jag var i fejd med förra året.
En figur från västkusten som liknar Homer Simpson sitter på ett bord och pratar högljutt om olika anstalter. Hans blick är, liksom iranierns, frågande på ett skrämmande vis. Det är tydligt att ingen onödig verksamhet pågår i hans tankevärld. Min gissning är att han kommer att se mycket av anstalterna han pratar om i framtiden.
Ett kreativt bokstavsbarn i 25-års ålder väger på stolen samtidigt som han bläddrar i en mattebok. Han har både empatisk och analytisk förmåga och en massa estetiska talanger. Han kämpar med allvarliga koncentrationssvårigheter, yvigt rörelsemönster och högljudda, okontrollerade impulser. Vi kommer bra överens. Jag försöker ignorera pågående cirkus. In-i-dimman.
Merparten av mina studier gör jag i cellen där jag inte har någon dator. I skolan skriver jag över mina texter från kollegieblock till ordbehandlaren. Den empatiske dampisen jublar när han upptäcker att jag skriver och läser samtidigt. Han utbrott bryter min in-i-dimman-förtrollning för en kort stund men jag lämnas snart ifred då något snnat fångar hans uppmärksamhet. Jag tar ny sats. In-i-dimman.
/Storebror
Jag har under en tid följt Voltan och läser inläggen med fascination, nyfikenhet, skratt, avsky och ibland nästan tårar i ögonen. En liten detalj som jag funderat över är antalet ljus. 40 stycken. Det blir om jag räknar rätt 3 år och 4 månader. I ingressen står det att Storebror är dömd till 5 års fängelse. Så vad symboliserar då de 40 ljusen?
Hej Karin,
Ett "fängelseår" är 2/3 av 12 mån, dvs 8 mån. Sista tredjedelen kan man bli villkorligt frigiven. Så för Storebrors del blir det 40 mån (av totalt 60) som han måste sitta innan han kan få villkorlig frigivning. //Lillasyster
Hej Lillasyster och Storebror.
Jag sitter här och läser och jag kan faktiskt inte slita mig. Min son har gjort 9 mån av ett lika långt straff och jag har ännu inte kunna acceptera domen.
Jag känner igen så himla mycket av vad som skrivs här. Jag blir mer och mer beklämd när jag hör och ser vad som händer därinne.
Kram/Morsan
