Veckan innan permission
Permissionen var tydligen godkänd men sen var det slut på positiva besked. Jag fick inte veta något om placeringsenheten och resten av dagen gick åt till bråk om vilka hygienartiklar som är godkända att ta in utifrån. Anstalten är emot allt jag föreslår. Anledningen är troligen en notis i en lokaltidning vilken jag misstänks ligga bakom.
Veckan innan permission är vanligen riskfylld som den är, utan notiser i lokalpressen. Jag försöker att inte visa mig allt för irriterad trots trakasserier. Det går sådär bra för jag är sjukligt trött på plitar som agerar mobbare i samhällets tjänst. När det kommer till att skoja med intagnas humör är kriminalvårdspersonalen kreativ. Jag ska hålla mig undan och vara mycket passiv så att jag inte råkar i fejd med någon sjuk smurf som är sugen att göra de närmaste ett och ett halvt åren så jobbiga för mig som möjligt.
Jag är inte så förtjust i varken Kriminalvården eller dess personal...
/Storebror
http://ekuriren.se/ledareasikter/debatt/1.840037-kriminalvarden-maste-visa-respekt-for-manniskovardet
Själv tycker jag att den där "Anders Buhrman" skrev ett jäkligt vasst debattinlägg som kommentar till notisen. Klurar över hur många av internerna du sitter med som känner till JOs arbetsgång kring utredningar av kriminalvården och som ens skulle förstå dubbelbetydelsen av ordspråket "som man bäddar får man ligga" i sista stycket av inlägget. Men det kanske bara är jag ;-) Miss u.
Kriminalvården är det närmaste man kan komma ett totalitärt system. Godtycke, svågerpolitik och mutor hör till vardagen. Skillnaden mellan DDR och Sverige är endast vår frånvaro av nackskott.
Det glädjer mig att ni ser problemen med Kriminalvården på ett sätt som liknar mitt. Som jag ser på mina plågoandar är alla som inte aktivt tar avstånd från Kriminalvårdens vansinne medskyldiga. En stor del av problemet kan vara att de plitar som är tänkande, empatiska och har en analytisk förmåga håller tyst medans sadistiska kräk härjar fritt.
Som fånge har jag lärt mig att många svenska myndigheter säger sig verka för en massa fina saker samtidigt som arbetet i verkligheten innebär de fina sakernas absoluta motsats.
Jag skulle mycket gärna vilja läsa om en vanlig dag på jobbet ur ditt perspektiv.
/Storebror
Jag brukar få riktiga aha-upplevelser utav dina blogginlägg, anledningen är förmodligen den att jag tvekar över mina egna ställningstagande. När jag läser om dina åsikter blir det liksom vatten på kvarnhjulet igen. Jag har endast mött ett fåtal intagna av din kaliber, troligtvis och förhoppningsvis finns det betydligt fler.
