Dålig stämning
Dagen efter den nattliga visitationen var humöret inte på topp. Mitt hat mot kriminalvårdspersonal är sjukligt. Jag kan kontrollera mitt agerande men det är plågsamt.
Det sitter ett femtiotal fångar här. Tre av oss hade nattligt besök igår. Samma tre som brukar utsättas för trakasserier i stil med spontana visitationer. Inte för att personalen väntar sig att hitta något, typ knark, vapen eller mobiltelefoner. De hoppas att hitta något. Men det finns inget att hitta. Knark finns bland narkomanerna. Vapen hoppas jag verkligen att ingen har och mobiltelefoner… ingen kommentar. Alla var på uselt humör. Listigt nog höll sig personalen borta från oss merparten av dagen.
På kvällen stökade jag i köket när en av plitarna som var med under gårdagen kom in. Han hjälpte ABCD att ordna helgens bingovinster och dröjde sig kvar för att nå någon typ av försoning med mig. Jag kan knappt vara i samma rum som någon uniformerad person speciellt någon som alldeles nyligen trakasserat mig. Denna bingoengagerade uniform kände den något spända stämningen men förstod antagligen inte vidden av min irritation, eller den egentliga anledningen.
- Är du fortfarande sur? frågade han.
- Det är ingen ide att du försöker be om ursäkt på något sätt. Håll dig bara borta från mig, svarade jag.
- Men jag…
- Det finns inget du kan säga. Bara lämna mig ifred, avbröt jag.
ABCD såg ut som ett frågetecken. Jag var irriterad på honom för att han uppehöll personal i vårt kök. Jag förklarade att bingopliten var med vid gårdagens visitation och att plitar som roar sig med Gestapo-lekar ska inte kunna vänta sig att allt blir hej och tjena så fort Gestapo-leken är över. ABCD plockade upp en tråd i mitt resonemang och drog igång en klagoramsa.
Jag drog mig undan. Dålig stämning…
Storebror
